En väldigt händelserik och rolig helg med en utgång och en klassreunion :) Dock spenderades i princip hela gårdagen i ångest över mitt beteende på Bombardier. Jag förstår inte varför jag håller på och gråter hela tiden när jag är full. Jag måste verkligen skärpa mig, snart har jag inga kompisar kvar känns det som. Varför gråta? Jag har ingenting att gråta över längre. Jag tror att jag behöver spela lite gitarr och tänka över hur jag vill att andra människor ska uppfatta mig - inte som någon tjej som gråter varje gång hon går ut för att ha roligt, som har blivit en slags attention whore (!), som vill att andra ska tycka synd om henne osv. Jag vet inte vem jag har blivit, men vill att andra ska se mig som den där glada och roliga tjejen igen.
Nej, skärpning Nathalie Anna Sofie Wiström Modig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar