Hejsan hoppsan!
Vad har hänt sedan sist? Inte så himla mycket faktiskt. Jag och Emelie var hos mormor förra helgen och det var supermysigt. Vi promenerade, var på släktmiddag, tittade i lite affärer och allmänt umgicks. :) Det är alltid lika sorgligt att åka därifrån, hon är så ensam...
Nu i veckan har jag varit hemma och varit sjuk, från i onsdags. Det är faktiskt första gången sedan i mitten av oktobet, jag antar att mitt immunförsvar har fått sig ett skydd av stål efter över ett år på förskolan.
Jag kände redan i tisdags morse att någonting var fel. Hela dagen kändes som att den var åt skogen och jag var gråtfärdig hela dagen. Allt gick emot mig - barnen var allmänt ansträngande, kollegerna (på nedervåningen) var som de brukar, bussarna gick inte som de skulle, det var snöstorm och jag var otroligt trött. Som alltid, så var det mamma som övertalade mig att ringa jobbet och stanna hemma i några dagar. Varför har hon oftast rätt?
Igår mådde jag mycket bättre, bara lite huvudvärk kvar, och det var såklart väldigt skönt. För en kvart sedan kom jag hem från Fältan, dit jag promenerade i solskenet för att införskaffa en flaska vin till kvällen. Jag, Mathilda och Emelie ska försöka oss på en utgång. Det blir inte bio som vi hade planerat.
Igår kväll när jag och lillasyrran hade fredagsmys som endast bestod utav musik och tända ljus, blev hon otroligt partysugen och vi kom då fram till att vi faktiskt borde gå ut ikväll. Det är bäst att ta vara på att Emelie ens vill gå ut, det vill hon aldrig annars. Jag tänkte - det är nu eller aldrig! ;)
Det är nu dags att packa ihop allt inför kvällen och därefter ska vi ta oss hem till Mathilda där vi ska eftermiddagsmysa och äta middag. Kram på er! :)
