måndag 2 november 2009

Jag ångrade mig, måste skriva igen...

When you try your best but you don't succeed
When you get what you want but not what you need
When you feel so tired but you can't sleep
Stuck in reverse

And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone but it goes to waste
Could it be worse?

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

Tears stream down your face
When you lose something you cannot replace
Tears stream down your face
And I



Chris Martin är min gud just nu.
Ingen kan förstå min ånger över saker jag gjort och inte gjort. Jag har till och med dåligt samvete över att jag lovade att följa med till graven och inte gjorde det. Jag var den som verkligen lyssnade. Jag försökte verkligen fixa allt. På mitt sätt. Nu måste någon annan reparera mig, eller bara finnas där.

Jag vill krama min pappa, höra honom spela gitarr och sjunga igen. Stairway to heaven mitt i natten. Spontana skridsko- och Stockholmsfärder. Historier om den vilda barndomen runt barndomshemmet i Trollbäcken. Engagemanget. Jag var pappas flicka. Han måste finnas någonstans. Någonstans där ute. Kom tillbaka.

When you love someone but it goes to waste, could it be worse?

3 kommentarer:

  1. Nattis, när jag skulle skriva högskoleprovet förförra helgen åkte pappa förbi göteborg och vi åt lunch. Det var inte som det var sist.. Nu var det faktiskt han. Jag kände igen mig oerhört i honom och på något sätt kände jag verkligen att jag förstod att han varit tvungen att göra någonting han egentligen inte ville göra. Det är ju därför han är ledsen. Jag såg hans gnista i ögonen och han sa nånting på precis samma sätt som när vi var små och satt vid köksbordet. Vill bara säga att jag tror verkligen att han finns kvar. Och han vill komma tillbaka. Jag vet att han vill för i de där ögonen var det bara sanning.

    SvaraRadera
  2. Oj, det här kom som en smärre chock.

    SvaraRadera
  3. ja, förtår det. man skulle kunna tro att han mutat mig eller ngt. Men i den situationen var det så det var, skeptisk har jag varit och är fortfarande men jag fick en ordentlig påminnelse om vem jag satt mittemot.

    SvaraRadera