tisdag 12 januari 2010

Sångerna som tar ens liv till slut

Nu har jag jobbat första dagen på Liten blir Stor. Jag vet att jag kommer att stormtrivas - barnen älskade mig och personalen är också helt underbar. När jag kom dit vid nio på morgonen fick jag egna utekläder och skor. Jag har fått egen hylla och egen plats vid matbordet där det står mitt namn på båda ställena, nu känns det äntligen som att jag hör hemma någonstans.
Under dagen åkte vi madrass och målade med vattenfärger ute i snön, pysslade, läste sagor, klädde ut oss och mycket därtill. Jag hade glömt bort tiden när jag väl slutade, så en utav pedagogerna sa till mig. Då sa några av barnen "ska du hem nu?", "Ja" och så världens bamsekramar. Sedan gick jag ut i korridoren och springande efter mig kom ett helt gäng med barn för att krama och pussa mig hejdå. En utav de femåriga flickorna sa till mig när hon satt i mitt knä att att hon tyckte om mig. Gullungar! :)

Jag vet att vissa dagar kommer att bli fördjävliga, men då får jag se tillbaka på de underbara stunderna då barnen är snälla och gulliga.

När jag kom hem hämtade vi mina skor från H&M, sjukt höga men ack så snygga. :)

Kram på er alla!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar