Ja, herregud...

Idag grät jag lite när jag såg mamsen och Emelie på tågperrongen. Jag har saknat dem så jäkla mycket - medvetet och undermedvetet. Hur som helst så är jag så grymt glad att de är hemma igen. Inatt sov jag hos Mathilda i Vasastan efter en spontan middag och filmtittning. Jag åkte hem tidigt imorse eftersom hon skulle jobba och då när jag kom hem passade jag på att träna pilates och lite styrka. Jag måste verkligen komma igång med träningen igen för att må bra - både i pallet och i kroppen. Ett jobb skulle inte heller sitta fel...

Och standarden: jag saknar Erik

Dagar som denna är jag dock glad