Jag pallar inte med Gustaf längre. Jag har inte fått någon hjälp av min mentor på hela tiden heller, superbra! Allt går min väg idag känner jag, även om jag har mått bra hela dagen. Det är nu på kvällen som jag har säckat ihop som vanligt. De som inte känner mig riktigt har inte fått känna på mina humörsvängningar och det ska de verkligen vara glada för, jag tycker faktiskt synd om min familj ibland. Men ibland vill jag bara vara arg på dem och att de ska känna sig ledsna - snacka om destruktivt beteende!
Nu ska jag försöka skriva vidare på mitt äckel-PA, tårarna börjar snart rinna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar