the hardest part was letting go not taking part
torsdag 15 oktober 2009
Ändrade planer.
Du håller om mig och vi bländas av solnedgången över viken, det blir kallt efter kylan från vattnet. Vad är det som går och går, som aldrig kommer tillbaka?
Var är alla? Imorgon blir en bättre dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Senaste inlägg
Äldre inlägg
Startsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar