fredag 9 oktober 2009

Are you lonesome tonight?

Jag börjar undra om jag det är så att jag är den enda människan på denna jord som sitter hemma just nu, alla verkar vara ute och klubba (sälar?). Pengar har jag sparat iallafall :)
Jag märker hur mycket mina vänner betyder för mig nuförtiden. Nu när jag sitter här så känner jag mig så himla ensam, tragiskt men sant.. Haha!
Kvällen har allt som allt varit otroligt mysig - vi åt middag (potatisgratäng, fläskfilé, stekta trattkantareller och en god sallad till med fetaost) och såg på Idol tillsammans. Quality time som heter duga! Hoppas det händer fler gånger :) Frågan är nu - ska jag sova eller smsa någon? Jag är så sällskapssjuk ikväll...


Btw, min älg Helge röker.

Felix gör det goda godare :)

Inatt vaknade jag av ett plingplong från oväntat håll, jag blev glad men ändå lite förvirrad (som man kan vara när man halvsover). Det får gärna hända fler gånger. Nu känns det inte jobbigt längre att prata, det är skönt att kunna ha en normal konversation. Jag hoppas att vi kan vara vänner för det där är en av de bästa vännerna man kan ha, det saknar jag. Men finns det något jag inte saknar just nu?! Haha..

Nu blir det Idol. Ha en bra kväll gott folk! :)

Idag är en dag då jag saknar Lefkas..


Lyckan var total imorse när jag vaknade och mamma var hemma. När jag öppnade min sovrumsdörr, sådär väldigt sömndrucken, kom mamma halvspringande emot mig och kramade om mig - "Määäh, är du hemma?" med ett stort leende. Sånt där kan jag leva på en hel dag. Jag tror inte att mamma förstår hur mycket jag saknar henne. Som tur är så kommer hon vara hemma imorgon också. Jag älskar dig, mamma!
Valkar och sånt gillar vi! :)

I must be dreaming...

Du säger att kärleken aldrig var till för dig, att du aldrig känt vinden högt över trädtoppen. Du säger att den delar sig vid kinden och blir hel igen bakom dig. Varje moln är trasigt. Du räknar allt sorgligt natten lång. Och hon du älskade en gång och kanske älskar än. Spelar det någon roll? Nej kanske ingen, kanske allt egentligen. Du säger "har du tändstickor?'- Ja tillräckligt om du vill bränna ner stockholm' Och har du vin och sprit?'- Så att det räcker att få hela fjärden full av sorger."
Allt, det är för sent. För sent för vin, för sent för kärlek ren som snö. Inatt finns ingen väg tillbaks, ingen alls. Och du undrar vem som kysser henne nu. Du undrar vem, vem om inte du. Och läpparna, du kallade dina. Det gör ont att veta, men lika ont att undra..


Hon hoppas på en bra dag...

We are golden?

Helt galet vad trött jag är på att se älskade personer i min närhet bli utnyttjade av andra. Förstår inte ni gärningsmän (jag kallar dem det!) vad ni gör när ni kanske har sex med personerna i fråga och lovar en massa saker och sen bara drar? Kan ni inte förstå att man går på det där smickret och närheten? Jag tycker man borde rensa bort lite folk som beter sig som svin. Visst, jag är ingen ängel och jag har gjort en jävla massa misstag den senaste tiden (som jag har tagit konsekvenserna av!), men jag skulle aldrig någonsin kunna utnyttja en annan människa på det sättet som några av mina nära vänner har blivit. Förstå att andra människor kan må dåligt över konsekvenser du inte tänker ett skit på när du ger löften och dylikt! Nu är jag sjukt arg, det händer inte ofta...

Nu tänker jag gå och lägga mig.

torsdag 8 oktober 2009

Berätta hur du gör

Tänk om allt vore lika lätt som det låter i Dustin O'Hallorans Opus 23 - bara glida på ett moln, springa runt i ett sommarblommigt skyhögt gräs på en äng, få allt jag vill ha och arbetar för, vara sådär lycklig som jag bara är när jag är nykär, leva lycklig i alla mina dagar i det där huset på landet som jag så ofta drömmer om..
Än är det långt kvar dit och det är dagar som denna som man behöver människor som O'Halloran som skriver musik man bara kan drömma sig bort till. Ingenting känns bra eller rätt idag, allt faller samman och jag är ensam inombords.



Jag saknar dig, pappa. Det kommer jag alltid att göra...

Big'sis 22 år :) Grattis!

En promenad, för mycket fritid och miljontals sökta jobb senare...