The baby's gonna have your smile for sure

Haha, hej! Bättre sent än aldrig som det fina talesättet säger. Jag har inte haft någon som helst lust eller vilja att blogga under nästan en månad nu, det har inte varit min högsta prioritet direkt.

De senaste tre månaderna har träning nästan stått överst på min lista. Sedan i slutet av december har jag tränat fyra gånger i veckan och jag ser fram emot våren och sommaren då jag och Emelie ska börja med powerwalks och löpning. Det som vi har tränat hittils är spinning. Den senaste månaden har vi dansat Zumba och så styrketränar jag alla fyra gånger i veckan som vi/jag tränar. Zumba är så jäkla roligt, även om jag vet att det är en mainstreamgrej just nu. Jag har aldrig skakat rumpa så mycket som jag göra nu om kvällarna i vardagsrummet.
Det som är mycket givande med den regelbundna träningen är lyckorusen man känner efteråt, men nu ser jag dessutom förändringarna på kroppen och känner skillnad genom att kläderna inte längre sitter som de brukade göra. Sedan i november och fram till nu har jag minskat 8,5 cm i midjan och dessutom skaffat mig fyra magrutor, det ni! Haha, det är så töntigt att jag blir glad över en sådan sak.

För dig som inte vet så ska jag, Emelie och Mathilda åka till Rhodos den 6e augusti och stannar i två veckor. Hotellet som vi ska bo på heter Kalithea Horizon Royal och är ett 4+-stjärnigt hotell med All inclusive. Detta passar oss som handen i handsken eftersom vi för det mesta bara ska slappa, äta gott och lapa sol. Vi kommer alla att behöva den uppladdningen innan jobbhösten börjar igen..
Jag ska stanna ytterligare en termin på förskolan Liten Blir Stor, det ser jag fram emot eftersom jag ska jobba mycket tillsammans med Martina som jag trivs så otroligt bra med. Hon är min extramamma och även min vän. Vi kompletterar varandra på ett väldigt bra sätt, helt otroligt faktiskt. :)

Nu är det bingen som gäller! Kram & hej :)

"In-the-basement-people"

Hejsan hoppsan!

Vad har hänt sedan sist? Inte så himla mycket faktiskt. Jag och Emelie var hos mormor förra helgen och det var supermysigt. Vi promenerade, var på släktmiddag, tittade i lite affärer och allmänt umgicks. :) Det är alltid lika sorgligt att åka därifrån, hon är så ensam...

Nu i veckan har jag varit hemma och varit sjuk, från i onsdags. Det är faktiskt första gången sedan i mitten av oktobet, jag antar att mitt immunförsvar har fått sig ett skydd av stål efter över ett år på förskolan.

Jag kände redan i tisdags morse att någonting var fel. Hela dagen kändes som att den var åt skogen och jag var gråtfärdig hela dagen. Allt gick emot mig - barnen var allmänt ansträngande, kollegerna (på nedervåningen) var som de brukar, bussarna gick inte som de skulle, det var snöstorm och jag var otroligt trött. Som alltid, så var det mamma som övertalade mig att ringa jobbet och stanna hemma i några dagar. Varför har hon oftast rätt?

Igår mådde jag mycket bättre, bara lite huvudvärk kvar, och det var såklart väldigt skönt. För en kvart sedan kom jag hem från Fältan, dit jag promenerade i solskenet för att införskaffa en flaska vin till kvällen. Jag, Mathilda och Emelie ska försöka oss på en utgång. Det blir inte bio som vi hade planerat.

Igår kväll när jag och lillasyrran hade fredagsmys som endast bestod utav musik och tända ljus, blev hon otroligt partysugen och vi kom då fram till att vi faktiskt borde gå ut ikväll. Det är bäst att ta vara på att Emelie ens vill gå ut, det vill hon aldrig annars. Jag tänkte - det är nu eller aldrig! ;)

Det är nu dags att packa ihop allt inför kvällen och därefter ska vi ta oss hem till Mathilda där vi ska eftermiddagsmysa och äta middag. Kram på er! :)

Are you done?

Det går bara längre och längre tid mellan inläggen jag skriver. Det har säkerligen att göra med att jag nästan aldrig använder datorn längre, utan har alltid min iPhone till hands. Det känns som ett mycket större projekt att skriva längre saker med den, men egentligen är den ju precis som en dator med tangentbord och så. Jag måste sluta se saker som ett problem, inte för att jag ofta gör det annars..

Mitt liv just ny består för det mesta utav jobb, träning, vila och shopping. Dessutom har jag och Martina börjat på "Kör för alla" på tisdagar. Det kanske jag skrev i förra inlägget.. I alla fall så är det sjukt roligt och väldigt utvecklande. Hon är för rolig, Caroline af Ugglas :)

För ett par veckor sedan hade vi planeringsdag på jobbet, vilket innebar en barnfri dag innehållande vuxna och intellektuella konversationer. Vi kom fram till väldigt mycket bra uppe på min avdelning och jag är en utav de utvalda som ska skriva den nya Likabehandlingsplanen för vår förskola. Detta ser jag som ett mycket prestigefullt uppdrag. Jag älskar ju att leta fram och sammanställa information samt att klura på snygga formuleringar. Jag tror att det kommer gå ganska bra - jag vill ju visa vad jag går för inom det skriftliga, haha.

Nästa helg ska jag och Emelie äntligen åka till mormor, vi har knåpat på datum sedan efter jul. Sjukdomar och annat trist har hela tiden kommit emellan. När vi kommer ska vi nog fira hennes födelsedag :) hon fyller 72 år imorgon! Grattis i förskott!! :D

Hej hopp, hoppas vi hörs snart igen! :)

En bonde i vår by

Denna jobbvecka har flutit på otroligt snabbt. Barnen har varit snälla och mina kollegor likaså. Just nu ser jag på "Sexlingar i familjen ", tänk att få sex barn samtidigt.. Jag förstår inte hur de klara det om jag ska vara ärlig. På förskolan är det en annan sak om man har hand om sex barn på en gång, de är ju minst 2,5 år gamla uppe hos oss och dessutom drillade efter våra regler. Hehe! :)
Imorgon är det fredag och dags för planeringsdag, alltså är vi barnfria imorgon och ska prata allvar och pedagogik. Man behöver såna dagar ibland.. Imorgon ska dessutom Mathilda komma hit efter jobbet - vi ska äta skaldjur, dricka vin och därefter ta oss ut i natten. Det ska bli väldigt mysigt att träffas bara hon och jag, det var väldigt länge sedan. Emelie kan inte följa med eftersom hon jobbar både fredag och lördag, synd för henne. :(

Snart ska jag sova, måste ju vara fit for fight imorgon! :)
Kram & puss

Post break-up sex that helps forget your ex

Hej hopp falleralala, en Pattsi som är en gnu!

För ungefär en timme sedan kom jag och Emelie hem från Chinateatern och musikalen "Leva livet". Musiken var skitbra, men handlingen var ibland ganska lam. Dock fanns det några män i uppsättningen som fick agera ögongodis under föreställningen och detta gjorde allt mycket bättre. :) Jesus, vilka röster vissa av musikalartisterna hade! Det var så att håret på armarna ställde sig och dansade med varandra mest hela tiden, haha. Jag vill också vara med i en riktig musikal, det har varit en dröm för mig sedan jag var kanske femton år och såg Fame på Oscarsteatern. En annan dröm är att sjunga och spela gitarr i ett tomt och ekande Globen. Varför inte ett fullsatt Globen tänker man kanske då? Jo, jag har scenskräck. Även om jag har uppträtt inför hundratals människor sedan jag var sex år gammal. Jag vill komma över det så att jag kan åstadkomma lite utav min dröm. I alla fall hitta några att jamma och sjunga covers tillsammans med. Ta tag i ditt liv, kvinna!!
Igår kväll och ikväll var och är jag grymt sugen på att gå ut och dansa samt att titta på folk. Jag har frågat hela min bekantskapskrets, men ingen kan. Så har jag inte varit på Systembolaget heller.. Det får bli en annan helg helt enkelt. Så känns det ofta, att jag måste vänta till andra helger.

Nu ska jag baka något för att sysselsätta mig själv.
Puss & kram, ses på stan

Far away from here

Snacka om reshysteri... Hela dagen har jag suttit och letat resor till nästa vinter, då jag ska åka iväg i två till tre veckor. Kap Verde, Aruba, Mexico, Thailand. Jag har pengarna, men behöver bara någon som vill åka med mig. Jag vill ha något att se fram emot, även om jag och vännerna kanske åker någon vecka i sommar till Grekland.

Hejdå.

As the winter winds litter London with lonely hearts

Oj oj oj vilken pangkväll jag har haft! Mer om det senare.
Jag har jobbat min första vecka som heltidsanställd på förskolan. Är jag trött? Ja, tänka sig... Men om man tänker på hur mycket jag jobbade innan jul så har jag i princip förberett mig i flera veckor på att jobba 8 timmar om dagen, haha. Veckan flöt på bra och jag gillar faktiskt mina nya tider, eller i alla fall ganska mycket. :) Jag tycker fortfarande otroligt mycket om kollegorna jag har uppe hos oss och jag trivs mycket bra med våra barn. De är för underbara! Jag var väldigt skeptisk till att börja jobba i måndags. Jag hade inte alls lust att gå dit på grund av olika saker på arbetsplatsen, men så fort barnaskaran rasade in kände jag meningen med mitt jobb komma smygande tillbaka.

Nu ikväll har jag haft skaldjursafton med min mamma. Egentligen skulle jag vara helt ensam ikväll och inatt eftersom Emelie jobbar, men mamma måste jobba även imorgon så hon måste stanna hemma med mysiga lilla jag. Jag hade bestämt att ha skaldjursmiddag med mig själv, men tänk så trevligt det blev med lite sällskap. :) Jag bjöd mamma på middagen och mamma köpte en flaska vitt som vi delade på. Helt klart en av de mysigaste fredagarna på väldigt länge!

Nu ska jag väl hitta på något, kanske glo på dumburken - jag får se...
Puss & kram :)

Låt mig höra kärlekens tunga..

Ja, nu är vi här igen. Jag är på preparty hos Mathilda just nu och har varit det sedan klockan sex. Jag ser ut som en skogsvaktare i min nya rutiga skjorta. Emelie prackade på mig den tidigare idag och det är jag glad för :) Nu ska jag konversera vidare.
Puss & kram

So what is love?

foto: weheartit.com

On a bridge across the Severn on a Saturday night

Susie meets the man of her dreams

He says that he got in trouble and if she doesn't mind

He doesn't want the company

But there's something in the air, they share a look in silence

And everything is understood

Susie grabs her man and puts a grip on his hand

As the rain puts a tear in his eye

She says,

"Don't let go

Never give up, it's such a wonderful life

Don't let go

Never give up, it's such a wonderful life"

Driving through the city to the Temple Station

Cries into the leather seat

And Susie knows the baby was a family man

But the world has got him down on his knees

So she throws him at the wall and kisses burn like fire

And suddenly he starts to believe

He takes her in his arms and he doesn't know why

But he thinks that he begins to see

She says,

"Don't let go

Never give up, it's such a wonderful life

Don't let go

Never give up, it's such a wonderful life"

Samma mysiga stämma att lyssna till, jag tröttnar aldrig. :) Imorgon börjar allvaret igen med jobb och förpliktelser. Är väldigt avundsjuk på Martina som befinner sig i Skåne fortfarande, tror jag i alla fall. Jag kommer att jobba onsdag och fredag och veckan därpå börjar det riktiga "allvaret", då kommer jag att jobba heltid fram till sommaren. Jag håller redan på att leta efter en sommarresa, jag och vännerna tänker åka tillsammans till Grekland. Jag och Emelie tänker nog stanna i två veckor, även om de andra bara bli kvar i en vecka. Åker man en vecka kan man lika gärna strunta i det, jag tycker inte att man hinner något på en vecka.

Nu ska jag göra absolut ingenting, jag har väldigt långtråkigt. Dock är det självförvållat..

Puss & kram

I gave you all I had, you tossed it in the trash

Jisses, vad hela julfaderullan gick fort. Nu helt plötsligt är allt över, allt som man har stressat upp sig för och förberett i en hel månad. Jag antar att det är så julen är när man är vuxen.

Min jul var underbar trots en fördjävlig och tolv timmar (20-04 + 10-14) lång resa ned till Malmö dagen innan julafton. Jag var mest lugn av alla under hela bilresan, tror jag. Jag rekommenderar inte att åka bil långt när det råder vädervarning klass två just där du åker.. Vi kom hem till Pinnens syster och familj en timme innan Kalle Anka började och vi var rejält slitna eftersom vi sov på ett motell i Ljungby bara mellan klockan halv fem och och nio på julaftonsmorgonen.

Väl i Malmö tittade vi som sagt på Kalle, åt julmiddag, duschade, öppnade julklappar och bara myste/mös. Vi gick och la oss tio på kvällen allihop eftersom vi var så slutkörda. De resterande dagarna i Malmö gick åt till shopping med Rebecca och Emelie och födelsedagsfirande av mamma på Elysée. Vi kom aldrig iväg till Köpenhamn eftersom männen i familjerna fick magsjuka respektive influensa under julhelgen. Hemresan gick mycket bättre och tog bara åtta timmar till skillnad mot tolv som på ditresan.

Nyårsafton spenderades hemma hos Mathilda med middag och mys tillsammans med Cecilia, Emelie, Kim och Sanna. Strax innan tolv fick vi tag i en taxi och åkte in till Slussen, dit vi kom fem i tolv. Vi fick uppleva tolvslaget tillsammans med tusentals människor, fartygstutor, kanoner, fyrverkerier och nyöppnad Moët. Det var helt magiskt, även om det var snöstorm. Haha! Vi avslutade natten på Debaser Slussen och hade jätteroligt. När klubben stängde gick vi till Kungsträdgården (i kylan och snökaoset!) och väntade på bussen som aldrig kom, eller till slut gjorde den det.

Dagen efter vaknade vi upp och ganska snart åkte jag och Emelie iväg till Centralen för att träffa vår storasyster Therese som vi inte träffat sedan midsommar. Därefter åkte jag, Emelie och Mathilda mot Haninge och Cecilia för att ha bakisjäs/filmkväll. Vi åt tacos, skrattade och tittade på Sex & the City.

Sedan har jag inte gjort så mycket mer under dessa två veckor. Jo, min iPhone har i och för sig börjat fungera och det är jag väldigt glad för. Tänk att nästan allt kan få plats i en liten låda! :)

Jag har tänkt på en sak ikväll - jag vill börja spela gitarr och sjunga mer seriöst, kanske hitta några som också spelar instrument och sjunger och bara jamma ibland. Jag vill liksom sjunga och spela tillsammans med likasinnade. :)

Snart ska jag sova, men jag ska sjunga lite till först.

Godnatt till er!

I just want to stay free

Jag är så utmattad att jag inte kan hålla ögonen öppna, så har det dock varit den senaste månaden. Idag gick de flesta av barnen på jullov och några av pedagogerna också. Vi fick paket och jag fick en present av Martina som jag inte får öppna förrän imorgon i bilen på väg till Malmö. Hon är en sann vän, hon...

Imorgon jobbar jag mellan nio och halv fem. Därefter åker jag och familjen direkt ned mot Malmö, tydligen ska det inte vara snöoväder imorgon kväll när vi åker. Jippi! :)

Vi hämtade ut våra iPhones imorse också, de kom tidigare än väntat. Alltså en för tidig julklapp, alldeles underbart! Om fyra dagar börjar simkortet fungera eftersom jag har flyttat över mitt nummer till det nya kortet. Nere i Skåne kommer telefonen alltså börja fungera och jag har redan fixat allt med kontakter och kikar runt i alla grundappar. Jag är ganska taggad! :)

Nu är jag så trött att jag knappt ens vet vad jag heter... Kram! Vi hörs från Södern.

Dan före dan för dan före dan före dopparedan..

Hej och hallå i stugorna! Hoppas att ni inte är insnöade... Imorse fick jag lov att rusa till jobbet eftersom bussen jag skulle åka med aldrig kom, så tio i nio beslutade jag att ta mig till jobbet till fots. Det var svinkallt utomhus och jag har inte hunnit köpa någon mössa än (jag kom hem med en blommig vårschal när jag skulle köpa en mössa sist..), så jag var alldeles illröd i ansiktet och om öronen när jag väl kom fram.

Dagen flöt på bra, trots personalkaoset. Vi har många sjuka såhär inför julen och ganska många barn kvar än. En i personalen slutar imorgon, Martina går på julledighet på torsdag, en är föräldraledig och tre i personalstyrkan är sjuka/"sjuka". Jag är så trött på det mesta där just nu, tur att jag har Martina i alla fall. Julledigheten är väldigt efterlängtad det här året, herregud..

På torsdag kväll åker jag och familjen ner till Malmö för att fira jul med Pinnens syster och familj. Vi ska upptäcka Malmö och Köpenhamn under de fem dagar då vi ska befinna oss där nere i landet. Troligen ska vi ha en dvd-spelare bak i bilen så att vi kan se på film och så vi ska bulla upp med täcken och kuddar där bak. Mysigt värre! :) Det kan behövas eftersom bilresan kan bli långvarig på grund av vädret...

Nu ska jag ta och krypa till kojs. Även morgondagen kommer att bli lång, men tänk vilket klirr i kassan nästa lön!

Guten abend! :)

Jag gick i ett kvarter idag

Hejsan hoppsan i lingonskogen!

För några dagarn sedan hade jag 24-timmarsfeber som jag trodde skulle utveckla sig i sjukdom, men icke sa Nicke. Nu sitter jag här med ett gäng vänner och dricker gott innan vi ska dra ut till Nu!. I torsdags var jag ute med mina jobbarkompisar och jag har inte skrattat så mycket på väldigt länge. Haha! Ett kort inlägg, men bättre än inget. :)

Puss & kram, vi ses i vimlet!

Han hänvisar till sin blogg..

Tänk vad tiden går snabbt när man har roligt. Nej men skämt åsido så har jag varit väldigt upptagen den senaste tiden - övertid, föreläsningar, träning, julklappshandling och så vidare.

Ikväll var jag och Martina på en föreläsning som handlade om barn med talsvårigheter, ADHD, Asbergers Syndrom och autism i Läkarhuset på Odenplan. Det var den mest intressanta föreläsningen jag har varit på under tiden jag har jobbat på förskolanut, just för att vi berörs av några av dessa ämnen. Nu har jag en bättre förståelse för dessa barn och hur jag kan hjälpa dem på några små sätt, göra situationen lite lättare.

Imorgon ska jag och några på jobbet på "hejdå"-middag för Matilda som slutar hos oss nästa vecka och ska resa Asien runt i ett halvår. Det är många i min ålder som gör det just nu eller ska göra det under nästa halvår. Jag själv stannar kvar här i Sverige och samlar på mig arbetslivserfarenhet och tjänar dinero. Dessutom trivs jag ju otroligt bra med det jag gör och nu har jag fått mer ansvar, vilket har gjort att jag succesivt utvecklas som privatperson och professionellt. Det känns väldigt roligt, speciellt eftersom mina medarbetare ser denna förändring hos mig innan jag själv gör det och dessutom så berättar de hur kul det är att se mig utvecklas. Hihi! :)

På lördag ska jag ut med några vänner. Jag hoppas att det blir Nu! som vanligt, det är min ultimata favoritklubb just nu. Billig vuxendricka, trevliga människor, mysig inredning och angemänt ögongodis. Haha, vad sliskligt det sista lät...

Nu ska jag sova, jag är väldigt trött efter denna dag med skridskoutflykt, föreläsning, träning och massage. Hej hopp falleralala och god natt! :)

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Nu är det gjort - igår kväll klickade jag på "Bekräfta beställning"-knappen. Och idag har jag ingen ångest alls över detta. Så om några veckor kommer telefonen till ATG-ombudet lite längre ned på gatan, det tar ganska många veckor eftersom Apple bara släpper ett visst antal iPhones vid varje leverans...

Snart är det jul och då bär det av ned till Malmö, där Pinnens (mammas sambo) syster med familj bor. Vi ska även åka till Köpenhamn och gå på Tivolis julmarknad och lite sådant. Supermysigt! :)

Ikväll har jag tränat för första gången på ungefär två månader, jag känner mig otroligt tillfreds med mig själv just nu. Nu är det bara att se hur frisk jag är imorgon, jag brukar bli sjuk när jag börjar träna, men jag hoppas att jag känner mig pigg och kry - jag ska ju åka skridskor med barnen imorgon! :)

Guten abend!

Ska jag kirra en iPhone 4?

Jag vill verkligen ha en iPhone, men jag har världens beslutsångest eftersom min nuvarande Samsung s5600 fortfarande fungerar. Jag får fråga om någon vill köpa den för en billig peng inom min bekantskapskrets, så att jag får en anledning att skaffa en iPhone. Hehe..

Jag är ju rätt sorglig egentligen, eftersom jag alltid behöver anledningar för att köpa saker..

Jag ska bestämma mig nu ikväll när Emelie kommer hem från jobbet!

Herrå! :)

Tänt var det här!

Igårkväll såg jag något som man tror att bara andra är med om. När jag skulle gå och lägga mig, precis när Idol skulle börja igen, stod jag i vardagsrummet och pratade med familjen. I ögonvrån såg jag något orange utomhus. Jag hade läst Bambiboken tidigare på dagen och där börjar ju hela skogen att brinna och allt färgas orange.
Med detta i bakhuvudet började jag att koppla det konstiga skenet med vad som stått i boken och dessutom känt att något var fel. Jag vänder på huvudet och ser lågor slå ut från en lägenhet på bottenvåningen i grannhuset nedanför. Jag säger helt chockad "Jag tror att det brinner..." och skriker därefter "JÄKLAR, DET BRINNER I LÄGENHETEN!". Hela familjen springer till fönstret och Emelie kommer upp från sängen med bara täcket virat omkring sig. Vi hade oturen att stå som åskådare vid en husbrand, där hela huset brann ned, när vi var ganska små och Emelie har sedan dess varit skräckslagen bara hon hört talas om en brand någonstans. Så hon stod alldeles chockad i vardagsrummet, var kritvit i ansiktet och skakade som ett asplöv. Stackarn...

Mamma ringde 112 och fick då veta att brandkåren redan var på väg till platsen. Några sekunder senare rusade det in brandmän i lägenheten som brann. Efter ett tag släpade de ut en person som de utövade HLR på ett ganska bra tag. Sedan åkte de iväg med ambulans och polisbil med blåljus i ilfart längs Lindarängsvägen. Boende i huset evakuerades ut till en SL-buss som var abonnerad av Polisen.
Samtidigt som brandmännen försökte släcka branden så utövade flera sjukvårdare HLR på en annan person i lägenheten snett ovanför. Vi såg från vår balkong in genom ett lägenhetsfönster hur de gjorde hjärtkompressioner och stundom bytte av för att samla kraft. De höll på i kanske 45 minuter. Fotografer sprang runt i buskarna och fotade. Efter ungefär en timme var branden släckt och polisen kom med hundar och kriminaltekniker kom också dit. Nu på morgonen stod det i tidningen att mannen som förts till sjukhus avlidit av sina skador, en 72-årig man. Mammas sambo tog en promenad runt kvarteret på förmiddagen och när han kom in berättade han att hela källarplanet är totalförstört och även lägenheten ovanför. Tänk vad snabbt det blir övertänt, det tog ju bara några minuter från att det brann i porten till att även lägenheten över stod i brand.

Vilken kväll, jag som skulle gå och lägga mig tidigt...

Filmen överst är från förra helgen då jag, Cecilia och Kim var på Nu!. Haha, vi hade så jäkla roligt!

Nu ska jag göra iordning mig, Emelie och jag ska ta oss in till City och shoppa lite.
Kram kram :)

Det är titeln jag vill åt

Snacka om att vara utpumpad på energi. Just nu är det smått kaos på jobbet med personal som är sjuk och "sjuk" samt att det är mycket förberedelser inför julen på förskolan, alltså ledighet och sådant. Om det är så som jag känner på mig så kommer jag att få stänga imorgon (som jag även gjorde idag) och då får jag pyssla ihop det så att jag inte är ensam mellan halv fem och halv sex. Jag gillar att få mer ansvar - då känner jag mig behövd och att jag själv kan utvecklas.

Det senaste halvåret har jag liksom avstannat i utvecklingsfasen som människa, jag har bara stått och trampat på ett och samma ställe och tappat gnistan till det mesta som jag tidigare har tyckt varit roligt. Nu känner jag att den är på väg tillbaka just på grund av att jag har fått mer ansvar, som jag från början var livrädd för, och då sett att jag har klarat det med bravur.

Ikväll är jag alldeles ensam hemma - Emelie och mammas sambo jobbar, mamma är på middag med några gamla kollegor. Och när mammas sambo, Pinnen, kommer hem ska jag få en ögoncreme från Clinique som jag har bett honom att köpa åt mig. Hihi, det ska bli intressant att se om den är så bra som alla säger att den är!

Imorgon är det äntligen fredag, och då kan jag äntligen pusta ut - precis som jag sa till Martina idag: helgen är den enda tiden under veckan då man slipper tänka på alla tokerier och konstigheter som finns på jobbet.

I helgen har jag inga planer alls, det känns lite jobbigt eftersom jag gärna vill ha min tid planerad, annars känns det som att jag inte gör något vettigt - och det vill jag ju. Igår sa jag att jag vill gå ut i helgen, men jag har faktiskt ändrat mig. Nästan en hel dag försvinner eftersom jag oftast är bakis dagen efter utgång. Alldeles värdelöst..!

Nu ska jag mysa med musik, tvn funkar ju inte...

Kram :)

I'm not gone

Nu sitter jag här och väntar på mina vänner Kim och Cecilia. Kollegan Martinas 31-årspubkväll blev inställd eftersom hon har varit hemma med magproblem hela veckan. Trist, men vi får igen det en annan gång! :) Jag, Kim och Cecilia har tänkt att gå ut på nya favvisklubben Nu! på Fridhemsplan. Vi får se var vi hamnar till slut.

Idag var det halvt kaos när jag kom till jobbet. Tre i personalen på förskolan var sjuka/VAB:ade. Så det blev jag och en vikarie som fick ta hand om våra sammanlagt 17 barn. Det hela gick väldigt bra eftersom barnen kan alla rutiner och regler, även om vi får påminna varandra om dem ibland. Jag hade min första samling idag, alltså den första någonsin som jag har hållt i själv - gissa om jag är stolt över mig själv! Till och med chefen kom till mig och berömde mig för hur bra jag hade tagit kaoset och löst personalfrågan tillsammans med de andra idag. Tänk vad mycket jag har varit med om och vad jag har utvecklats sedan bilden ovan togs för ett och ett halvt år sedan. Jag känner mig riktigt vuxen. :)

Kan de inte komma snart? Jag vill öppna min vinflaska nu.

Puss & kram! :)

Sum-summarum

Oj, nu är det sådär länge sedan igen som jag skrev här. Den här veckan tror jag att jag har gjort ganska mycket efter jobbet, jag kommer inte riktigt ihåg. Jag är ganska rejält disträ just nu - jag förlägger mina nycklar hela tiden, jag glömmer hela tiden saker jag ska göra och mitt humör rör sig likt en berg- och dalbana.

Just nu är det några ganska stora beslut som skall tas och jag själv är under mental renovering, så detta kan ju ha med saken att göra. Dessutom närmar sig julen och allt som har med denna högtid att göra...

Igår vad bowlade jag och åt middag med jobbet på Sitting Bull på Hantverkargatan. Maten var helt okej och personalen var stressad och ganska otrevlig. Dock var sällskapet väldigt bra och jag hade det trevligt. Vi tänkte gå vidare, men blev ganska avtända på det sunkiga biljardhaket med snuskigt folk och därefter av den fulla puben med 23-årsgräns (!).

Alldeles nu ska jag göra mig iordning för att åka in och spatsera Stockholm gator fram och tillbaka för julklappsinhandling och fönstershopping med Mathilda - Emelie ligger dundersjuk med feber runt 40 grader och diverse sjukdomssymtom. Troligen en lindrigare form av influensa.

Hej hopp i medaljongen! :)